V - Juridisk ordlista i straffrätt

Vedergällningsprincipen. Straffets funktion endast var att tillfoga brottslingen ett lidande för det brott som han begått. Talionprincipen betecknande en princip, enligt vilken en rättskränkning skall mötas med ett ont, såvitt möjligt alldeles lika med det, som rättskränkningen medfört. ”Öga för öga, tand för tand.” Principen har stort inflytande inom många kulturer, men inte numera i Sverige eller i övriga Norden.

Viktimologi. Läran om brottsoffer är en tvärvetenskaplig disciplin som spänner över flera ämnesgränser, bland annat sociologi, psykologi, straffrätt och rättsvetenskap.

Villkorlig dom. En påföljd i stället för fängelse, som innebär att den dömde får en prövotid på två år utan övervakning. Om den dömde begår nya brott under tiden kan prövotiden förlängas eller någon annan påföljd utdömas. Villkorlig dom kan kombineras med t.ex. dagsböter eller samhällstjänst. Villkorlig dom används om man t.ex. inte är straffad tidigare och brottsligheten inte är allvarlig.

Villkorlig frigivning. Frigivning på prov med övervakning av en person som är dömd till fängelsestraff. Om personen begår nya brott under prövotiden kan den villkorliga frigivningen dras in.

Viltvårdsområde. Viltvårdsområde (tidigare jaktvårdsområde) är en sammanslutning av fastigheter, fastställd av länsstyrelsen, med syfte att genom bättre samordning av jakten över ett större område befrämja jakt och viltvård. Jfr Jakträtt.

Visitationsrum. Ett rum som används av bland annat polisen och tullen för att visitera misstänkta eller gods.

Visitera. Undersöka, besiktiga, granska.

Vite. I förväg bestämd penningsumma som kan komma att tas ut vid exempelvis underlåtelse att följa myndighetsförelägganden.

Vitesförläggande. Föreläggande av domstol eller förvaltningsmyndighet förenat med vite. Någon föreläggs att handla eller att inte handla på ett visst sätt inom viss tid under hot om att ett bestämt penningbelopp annars måste betalas.

Vittne. Betraktare, åskådare, närvarande, iakttagare o.s.v.

Vittnesed. Den som är vittne i en rättegång börjar med att avlägga en vittnesed: ”Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete att jag skall säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra”. Att bryta mot detta, d.v.s. att ljuga eller undanhålla fakta, är att begå mened vilket är ett brott. Jfr Mened.

Vittnesförhör. Personellt bevismedel i rättegång.

Vittnesmål. Vittnesmål är den berättelse ett vittne avger inför rätten. Vittnesmålet ska avges muntligen.

Vittnesplikt. Den skyldighet att vittna under ed som åligger envar. Den som är närstående till en part, eller den som på grund av att han eller hon är underkastad vissa sekretessregler i sin yrkesutövning inte får tala om vad som kommit till hans eller hennes kännedom, är undantagna från vittnesplikt.

Vittnesskydd. Skydd som ges till ett vittne som hotats eller riskerar att hotas före, under, och efter en rättegång. Det juridiska begreppet som används är ”särskilt personsäkerhetsarbete”. Oftast utförs personsäkerhetsarbetet av Polismyndigheten. Kriminalvården kan ge sådant skydd för den som är intagen i anstalt. Utöver polisbevakning kan vittnesskydd bestå i andra åtgärder. T.ex. skyddad identitet kan innebära hemlig adress eller kvarskrivning eller fingerade personuppgifter. Vittnesskyddet anses ibland inte komplett och fullständigt i Sverige.

Vittnesstöd. Ett vittnesstöd är en ideellt verksam person som ska bistå brottsoffer och vittnen med mänskligt stöd och praktisk information i samband med rättegång. De identifieras genom att bära en bricka med texten vittnesstöd och har avlagt ett etiskt tystnadslöfte. Ett vittnesstöd har genomgått en utbildning som fokuserar på bemötandefrågor och rättsprocessen. De har också fått instruktioner att aldrig diskutera målets innehåll med brottsoffret eller vittnet.

Våld eller hot mot tjänsteman. Ett brott enligt 17 kap. 1 § BrB som innebär att en person förövar misshandel eller olaga hot mot polisman, ordningsvakt, väktare eller annan som utövar myndighet eller någon som arbetar i en särskilt utsatt yrkesgrupp.

Våldsbrott. Brott som innebär våld mot en annan person, t.ex. mord och misshandel, men även våldtäkt.

Våldtäkt. Ett brott som innebär 6 kap. 1 § BrB att en person tvingar en annan person till samlag eller något jämförligt sexuellt umgänge genom våld eller hot, eller utnyttjar att den andra t.ex. på grund av kraftig berusning inte kan värja sig. I fortsättningen kommer våldtäkt förmodligen gälla alltid utan den andres samtycke, oavsett om våld eller hot förekommit eller ej.

Våldtäkt mot barn. Den som har samlag med en person under 15 år eller genomför en handling som kan likställas med samlag gör sig skyldig till våldtäkt mot barn, oavsett om våld eller hot förekommit eller ej (6 kap. 4 § BrB). Anses brottet mindre allvarligt, med hänsyn till omständigheterna, rubriceras det som sexuellt utnyttjande av barn, vilket har en lägre straffskala. Andra sexuella handlingar än samlag (eller motsvarande) kan rubriceras som sexuellt övergrepp mot barn.

Vållande. Oaktsamhet, culpa. Jfr Oaktsamhet.

Vållande till kroppsskada eller sjukdom. Den som av oaktsamhet orsakar annan person sådan kroppsskada eller sjukdom som inte är ringa, döms enligt 3 kap. 8 § BrB till böter eller fängelse i högst sex månader. Brottet begås ofta i samband med t.ex. trafikolycka.

Vållande till annans död. Att av oaktsamhet orsaka annans död (3 kap. 7 § BrB). Vållande till annans död begås i många fall tillsammans med misshandelsbrott eller andra brott mot person.

Vårdslöshet i trafik. Brister vägtrafikant, spårvagnsförare eller den som någon annanstans för motordrivet fordon i väsentlig mån i den omsorg och varsamhet som betingas av omständigheterna, döms för vårdslöshet i trafik till dagsböter. Jfr TBL, Återkallelse av körkort.

Vägrätt. Befogenhet för väghållaren att nyttja mark som behövs för väg. Detta gäller utan hinder av den rätt som annan kan ha till fastigheten. Vägrätten innefattar även rätt att i övrigt bestämma över markens användning i fastighetsägarens ställe.