S - Juridisk ordlista i straffrätt

Sabotage. En avsiktlig handling enligt 13 kap. 4 § BrB som syftar till att försvaga ett statsskick, företag, verksamhet eller struktur genom störningar eller förstörelse. Jfr Terroristbrott.

Saken. Vad målet handlar om.

Sakframställning. Den inledande delen av brottmålsrättegången när åklagaren presenterar målet genom en beskrivning av händelseförloppet.

Sakkunnig. Ett vittne som är speciellt kunnigt inom något område och förhörs om dessa kunskaper i förhållande till saken i ett mål eller ärende.

Sakägare. Vem som har rätt att uppträda som part och även överklaga ett beslut beror på målets art och på vilket sätt vederbörande berörs av det som målet handlar om. Vem som är sakägare får därför avgöras av domstolen från fall till fall. Jfr Målsägande.

Samhällstjänst. Innebär att den som dömts för ett brott får utföra 40-240 timmar oavlönat arbete. Samhällstjänst utdöms i kombination med villkorlig dom eller skyddstillsyn och förutsättningen är att den dömde förklarat sig villig att utföra sådant arbete. Vanliga arbetsplatser för utförandet är ideella föreningar, hjälporganisationer, kommunal verksamhet och församlingar. Arbetsplatsen får inte vara vinstinriktad. Genomförandet av arbetet ska ske på ungefär samma tid som det skulle ha tagit att verkställa det alternativa fängelsestraffet. Den som är dömd till skyddstillsyn står dessutom under övervakning. Jfr Ungdomstjänst.

Samtycke till brott. Ansvarsfrihet för en annars brottslig handling kan bli aktuell då den person som handlingen riktar sig emot har gett sitt samtycke till handlingen t.ex. i sjukvården, utövning av sport och liknande. Det finns dock vissa begränsningar för vilka handlingar som man, med ansvarsbefriande verkan, kan ge samtycke till. En gärning med samtycke utgör enligt 24 kap. 7 § BrB brott endast om gärningen, med hänsyn till den skada, kränkning eller fara som den medför, dess syfte och övriga omständigheter, är oförsvarlig.

Sannolika skäl. Sannolika skäl uttrycker hur stark misstanken är och är den högre graden av misstanke vid anhållande och häktning. Att det finns sannolika skäl för att den misstänkte har begått brottet är i regel ett villkor för att personen ska kunna häktas. Jfr Skälig misstanke.

Schengen (regelverk). Schengensamarbetet inrättades genom Schengenavtalet, som undertecknades ursprungligen 1985 och som idag utgör en integrerad del av unionsrätten och måste godtas fullt ut av varje ny medlemsstat som ansluter sig till unionen. Territoriellt omfattar Schengenregelverket största delen av EU. Bulgarien, Cypern, Kroatien och Rumänien har ännu i 2016 inte implementerat regelverket fullt ut. Storbritannien och Irland har valt att bara tillämpa några delar av regelverket. Island, Norge och Schweiz är via ett särskilt avtal associerat till EU:s Schengensamarbete och fullt integrerat i de praktiska tillämpningarna. Jfr Inre gräns (EU).

Sexköpslagen. Den informella beteckningen på en svensk lag som förbjuder köp av sexuella tjänster i 6 kap. 11 § BrB. Bestämmelsen innebär att det är straffbelagt att köpa sexuella tjänster, men inte att sälja dem.

Sexualbrott. Gemensam benämning på brott mot en persons sexuella integritet, som våldtäkt, sexuellt tvång, sexuellt utnyttjande, sexuellt ofredande och koppleri (6 kap. BrB).

Sexuellt ofredande. Den som förmår barnet att företa eller medverka i någon handling med sexuell innebörd eller blottar sig för någon annan på ett sätt som är ägnat att kränka personens sexuella integritet, döms för sexuellt ofredande (6 kap. 10 § BrB).

Sexuellt tvång. Den som, i annat fall än våldtäkt, genom olaga tvång förmår en person att företa eller tåla en sexuell handling, döms för sexuellt tvång (6 kap. 2 § BrB). Jfr Våldtäkt.

Sexuellt utnyttjande av barn. Samlag eller jämförbar sexuell handling med ett barn under 15 år, om brottet är att bedöma som mindre allvarligt t.ex. när åldersskillnaden mellan den tilltalade och målsägande är ringa (6 kap. 5 § BrB). I andra fall vill lagstiftaren använda rubriceringen våldtäkt mot barn. Jfr Sexuellt övergrepp mot barn, Våldtäkt mot barn.

Sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning. Den som förmår en person att företa eller tåla en sexuell handling genom att allvarligt missbruka att personen befinner sig i beroendeställning till gärningsmannen t.ex. i skolan (6 kap. 3 § BrB). Paragrafen riktar sig främst till barn över femton år och vuxna.

Sexuellt övergrepp mot barn. Andra sexuella handlingar än samlag (eller motsvarande) rubriceras som sexuellt övergrepp mot barn (6 kap. 6 § BrB). Jfr Sexuellt utnyttjande av barn, Våldtäkt mot barn.

SFS. Förkortning för svensk författningssamling. SFS-registret är ett register över de lagar och förordningar som kungörs i SFS, exempelvis brottsbalken (1962:700) och förordningen (1997:406) om offentlig försvarare m.m. Statliga myndigheter som t.ex. Domstolsverket, Rikspolisstyrelsen, Skatteverket, Naturvårdsverket och Åklagarmyndigheten har sina egna författningssamlingar (DVFS, RPSFS, SKVFS, NFS och ÅFS). Enligt RF ska lagar och förordningar kungöras så snart som möjligt. Nya lagar och förordningar kommer fr.o.m. 2017 eller 2018 att kungöras enbart elektroniskt på en egen webbplats och SFS publiceras inte mera i pappersform. Jfr SÖ.

Självinkriminering. Förbudet mot självinkriminering betyder att den som anklagas för brott inte ska tvingas belasta sig själv.

SkBrL, SBL, Skattebrottslag. Skattebrottslagen (1971:69) reglerar ansvar för olika skattebrott.

Skadegörelse. Ett brott som innebär enligt 12 kap. 1 § BrB att någon medvetet förstör eller skadar fast eller lös egendom till skada för någon annan. Till skadegörelsebrott ingår skadegörelse på motorfordon, klotter, sönderslagna fönsterrutor, sönderslagna gatlyktor, m.m.

Skadestånd. Den som har skadats eller fått sin egendom skadad genom ett brott kan kräva skadestånd av gärningsmannen. Vanligen är det åklagaren som vid rättegången för den drabbades talan om skadestånd. Exempelvis får man ersättning för fysiska och psykiska skador, för kränkning av den personliga integriteten och för reparationer av skadad egendom. Jfr Sveda och värk.

Skattebrott. Ett brott som innebär att någon medvetet lämnar en felaktig uppgift till skattemyndigheten, eller låter bli att lämna uppgifter om sina inkomster, vilket leder till att skatten blir för låg. Jfr SkBrL.

Skatteplanering. Skatteplanering är att aktivt planera för att betala låg skatt. Skatteplanering i sig är vanligen inte olaglig; den syftar till att under gällande lagar betala så lite som möjligt i skatt. Olaglig skatteplanering kallas skattefusk eller skattebrott om man har gett felaktiga uppgifter till skattemyndigheter. Jfr Skattebrott.

SkL, Skadeståndslag. Skadestånd är den ersättning som den som orsakat en skada betalar till den som drabbats av skadan, som ersättning för denna. I svensk lag regleras skadestånd främst i skadeståndslagen (1972:207). Det finns även specialregler för vissa typer av skador i t.ex. trafikskadelagen och miljöbalken.

SKVFS. Skatteverkets författningssamling. Jfr SFS.

Skyddstillsyn. En påföljd som utdöms istället för fängelse och som innebär att den dömde under en prövotid på tre år är fri, men är under övervakning och är skyldig att följa givna föreskrifter. Samtidigt med domen utser domstolen en övervakare som ska hjälpa och stödja den dömde. Jfr Kontraktsvård.

Skyddsvisitation. Man letar igenom en person efter föremål som kan användas för att skada antingen den som genomför skyddsvisitationen eller den som utsätts för skyddsvisitationen. Vanligast sker en skyddsvisitation då någon är frihetsberövad (gripen) eller ska avlägsnas.

Skälig misstanke. Uttrycker en lägre grad av misstanke än sannolika skäl. I undantagsfall kan häktning äga rum redan vid skälig misstanke. Jfr Sannolika skäl.

Slutanförande. En rättegång avslutas med pläderingar, som också kallas slutanförande. Åklagaren och försvararen ska sammanfatta sin bevisning och argumentera för sin ståndpunkt. I dagligt tal används ibland ordet "slutplädering".

Slutdelgivning. När en förundersökning är avslutad får den som är misstänkt för brott information om detta, vilket kallas slutdelgivning. Han eller hon får då möjlighet att gå igenom materialet i förundersökningen, yttra sig och eventuellt begära ytterligare utredning.

Smitning. En vanlig benämning på det brott som en vägtrafikant gör sig skyldig till om han, med eller utan skuld, varit med om en trafikolycka och därefter avlägsnar sig från olycksplatsen eller vägrar ge upplysningar om sig själv eller händelsen (5 § TBL).

Smuggling. Tullverket har till uppgift att bekämpa smuggling, som är definierat i lagen (2000:1225) om straff för smuggling. Smuggling är ett typiskt exempel på ett spanings- och ingripandebrott, d.v.s. ett brott som upptäcks som resultat av polisens, åklagarens, tullens eller andras arbetsinsatser.

Snatteri. Snatteri innebär stöld av något som har ett relativt lågt värde (8 kap. 2 § BrB). Jfr Stöld.

SOU, Statens offentliga utredningar. Slutsatser och förslag från en särskild utredare eller från en kommitté som regeringen har tillsatt redovisas som regel i ett betänkande.

Specialstraffrätt. Strafflagar utanför brottsbalken, t.ex. trafikbrottslagen, narkotikastrafflagen, skattebrottslagen, lagen om straff för smuggling, penningtvättsbrottslagen, miljöbalken, utlänningslagen m.m.

Spärrtid. Med spärrtid avses den tid körkortet är återkallat. Jfr Återkallelse av körkort.

Stalkning. Olaga förföljelse kallas i dagligt tal för stalkning. Stalkning är ett vidare begrepp som innefattar både brottsliga handlingar och handlingar som den utsatta personen uppfattar som störande, kränkande eller skrämmande, men som inte är brott enligt svensk lag. Med stalkning menas även att någon systematiskt förföljer, kartlägger och smyger sig på den utsatta personen. Jfr Olaga förföljelse.

Straff. En person som döms för ett brott får ett straff, eller en påföljd som det också kallas. Det finns flera olika sorters straff. Vilket straff man döms till beror främst på vilken typ av brott man begått, på hur gammal man är och om man dömts för brott tidigare. Jfr Böter, Fotboja, Fängelse, Företagsbot, Samhällstjänst, Skyddstillsyn, Strafföreläggande, Ungdomstjänst, Ungdomsvård, Åtalsunderlåtelse.

Straffbarhetsålder. Från och med 15 års ålder kan en person som har begått ett brott dömas till straffrättsliga påföljder.

Strafflatitud. Den gräns nedåt och uppåt som lagen anger som påföljd för ett visst brott. Kallas även straffskala.

Straffmätning. Bestämning av straff i det enskilda fallet, där man tar hänsyn till t.ex. hur allvarligt brottet är, gärningsmannens avsikt, eventuella förmildrande eller försvårande omständigheter.

Straffrätt. Den del av rättssystemet som behandlar brott och straff.

Straffvärde. Hur allvarligt ett brott är i relation till andra brott. Straffet för det enskilda brottet bestäms inom straffskalan för brottet och med hänsyn till bland annat den skada som brottet medfört. Snatteri har ett lägre straffvärde än stöld. Att en omständighet är av betydelse för att en gärning bedöms som ett artbrott utesluter ej att omständigheten också kan påverka gärningens straffvärde. Jfr Artbrott.

Strafföreläggande. Ett alternativ till åtal vid vissa mindre allvarliga brott, som innebär att åklagaren direkt utan rättegång utfärdar böter och/eller villkorlig dom. En förutsättning är att den misstänkte erkänt brottet och accepterar föreläggandet.

Strandskydd. Stränder åtnjuter särskilt skydd, strandskydd, varför den som vill bygga på en strand måste ansöka om både bygglov och dispens från strandskyddet. Detta söks från kommunen.

Stämningsansökan. När åklagaren väcker åtal sker det genom att en stämningsansökan lämnas in till domstolen. Av stämningsansökan framgår vem som åtalas och för vilka brott samt vilken bevisning som åklagaren åberopar.

Stämpling. Stämpling föreligger, då någon i samråd med annan beslutar att utföra ett brott eller försöker förmå annan att utföra brott eller erbjuder sig eller åtager sig att utföra ett brott. Stämpling är straffbart bara vid särskilt allvarliga brott, t.ex. mord, grov misshandel och rån. T.ex. stämpling till mord, grov misshandel och rån är straffbelagt. Straffet sätts i allmänhet lägre jämfört med om det handlat om ett fullbordat brott. Om brottet däremot fullbordats, döms gärningsmännen endast för detta och inte för stämpling.

Stöld. Stöld eller tjuveri är handlingen att utan tillåtelse ta (stjäla) föremål eller pengar som tillhör någon annan (8 kap. 1 § BrB). Jfr Rån, Snatteri.

Stöldgodslagen. Enligt lagen (1974:1065) om visst stöldgods m.m. ska man ta i förvar t.ex. egendom som har frånhänts från någon annan genom brott och som anträffats hos någon annan som uppenbart saknar sätt till egendomen och egendom som har anträffats utan att vara i någons besittning. Anledningen är att det inte är alltid utrett att egendomen härrör från brott eller att den som har egendom i sin besittning har gjort sig skyldig till häleribrott.

Subventionsmissbruk. Ett brott som straffbelägger den som använder ett EU-bidrag på ett sätt som avviker från det ändamål för vilket det beviljats (9 kap. 3 a § BrB).

Sveda och värk. Om någon blir skadad i samband med ett brott kan ersättning utgå för sveda och värk. Skadeståndet avser den akuta sjukdomstiden. Om skadan får varaktiga följder kan ersättning utgå för ”lyte och annat men”, vilket vanligen betyder någon form av invaliditet. Jfr Skadestånd.

Syn. Ett bevismedel i rättegång som innebär att en plats eller egendom besiktigas på stället eller i rättssalen.

Särskild företrädare för barn. Då en vårdnadshavare, eller någon som vårdnadshavaren står i nära förhållande till, misstänks för brott mot ett barn kan barnet få en särskild företrädare som ska tillvarata barnets rätt under förundersökningen och i rättegången.

Särskild rättsverkan. Någon annan konsekvens av ett brott än påföljd, t.ex. företagsbot eller förverkande. Jfr Påföljd, Straff.

Särskild åklagare. Vid sidan av det ordinarie åklagarväsendet har justitieombudsmannen (JO) och justitiekanslern (JK) rätt att väcka åtal för brott i tjänsten av offentligt anställda. JK är dessutom ensam åklagare i mål om tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott.

Särskilda rättsmedel. Rättsmedel är de lagliga möjligheter som finns för att få ett rättsligt avgörande prövat på nytt. Ordinärt rättsmedel är överklagande, som kan användas innan domen eller beslutet vunnit laga kraft. Extraordinära, eller särskilda, rättsmedel är resning, återställande av försutten tid och besvär över domvilla, som i vissa fall kan användas när en dom eller ett beslut vunnit laga kraft.

SÖ, Sveriges internationella överenskommelser. Alla internationella överenskommelser som är bindande för Sverige offentliggörs i publikationen Sveriges internationella överenskommelser (SÖ).