P - Juridisk ordlista i straffrätt

Pacta sund servanda. Pacta sund servanda betyder att avtal ska hållas, det är en viktig grundbult inom avtalsrätten. Jfr Bedrägeri.

Part. Beteckning på den som uppträder på var sin sida i en rättegång, i brottmål åklagare respektive tilltalad, dvs. åtalad, i tvistemål kärande respektive svarande.

Penningbeslag. Ett nytt straffprocessuellt tvångsmedel som endast kan användas vid förundersökning om penningtvättsbrott eller näringspenningtvätt i någon form. Egendom i form av kontanta pengar, kontobehållning eller annan fordran eller rättighet som skäligen kan antas vara föremål brottet. För penningbeslag behöver inte, som vid förvar/kvarstad enligt RB, finnas någon som skäligen kan misstänktas för brottet. Misstanken ska i stället knytas till egendomen som skäligen ska kunna antas vara föremål för brott enligt penningtvättsbrottslagen. Jfr Frysningsbeslut, Kvarstad (brottmål), Penningtvättsbrott.

Penningböter. Böter med ett fastställt engångsbelopp som betalas av den som begått mindre brott/förseelser, till exempel trafikförseelser. Beloppet är lägst 200 och högst 4 000 kronor, eller som gemensam påföljd för flera brott högst 10 000 kronor. Exempelvis fortkörningsböter är 2 000 kr för fortkörning av 1-10 km/h på 50 km/h område och 1 500 kr om hastighetsbegränsning är högre än 50 km/h. Penningböter för 11-15 km/h över tillåten hastighet är 2 400 kr och 2 000 kr på 50 km/h och över 50 km/h områden. Jfr Ordningsbot.

Penningtvättsbrott. En verksamhet där svarta pengar överförs på så sätt att pengarna tycks vara legalt förtjänade, eller kan användas för privat konsumtion utan att det väcker misstankar. Enligt lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott (penningtvättsbrottslagen) egendomen ska härröra från brott. Alla typer av brott som kan ge ekonomisk vinning kan utgöra förbrott till straffbelagd penningtvätt. Penningtvättsbrottet omfattar även åtgärder av den person som begått förbrottet, d.v.s. självtvätt är kriminaliserat. Konkurrensregler måste dock beaktas. För straffansvar krävs som huvudregel enligt 3 § krävs penningtvättssyfte, men även gärningar utan penningtvättssyfte kan vara straffbara enligt 4 §. Jfr FATF, Narkotikabrottskonvention, Näringspenningtvätt, Penningbeslag, UNTOC.

PL. Polislagen (1984:387) fastställer polisens uppgifter, dess befogenheter och dess organisation.

Plädering. En rättegång avslutas med pläderingar, som också kallas slutanförande. Åklagaren och försvararen ska sammanfatta sin bevisning och argumentera för sin ståndpunkt. I dagligt tal används ibland ordet "slutplädering", som alltså inte är helt korrekt.

Praxis. Hur ärenden av ett visst slag normalt har avgjorts av högre instans. Praxis utvecklas på de områden där lagtext och förarbeten inte ger något entydigt svar, utan lämnar utrymme för tolkning.

Prejudikat. Ett avgörande från Högsta domstolen i en viss rättsfråga. Domstolar är inte enligt lag bundna att följa prejudikaten, men i praktiken uppfattar lägre instanser prejudikaten som mer eller mindre bindande när de ska avgöra liknande frågor.

Preskription. När rätten att åtala har gått förlorad därför att en viss tid har förflutit är brottet preskriberat. Preskriptionstiderna är för närvarande 2, 5, 10, 15 eller 25 år, ju allvarligare brott desto längre preskriptionstid. Tiden räknas från dagen då brottet begicks. Ett undantag från detta är sexualbrott mot barn då tiden räknas från det datum offret fyllt 18 år.

Prisbasbelopp. Belopp som ligger till grund för olika sociala förmåner. Prisbasbeloppet för 2016 är 44 300 kronor

Privat försvarare. Ett juridiskt biträde, vanligen en advokat eller erfaren jurist, som en åtalad själv utser utan hjälp från domstolen. Om brottet endast kan leda till ett bötesstraff, så är huvudregeln att den misstänkte inte har rätt till en offentlig försvarare som oftast betalas av staten. Jfr Offentlig försvarare.

Proportionalitetsprincipen. En rättssäkerhetsprincip som innebär att en myndighet inte får använda mer ingripande åtgärder än vad som krävs med hänsyn till ändamålet. En åtgärd får vidtas mot en person bara om skälen för åtgärden uppväger det besvär som åtgärden innebär för den som drabbas. Proportionalitetsprincipen finns i svensk lag i bland annat 8 § polislagen och 24 kap. 1 § RB.

Prövningstillstånd. Prövningstillstånd är ett tillstånd som en domstol på högre nivå än den tidigare, i brottmål hovrätt och Högsta domstolen i vissa fall måste bevilja för att ett mål eller domstolsärende ska kunna tas upp och prövas av domstolen. Skälen till detta är att överrätterna är tänkta att ha en kontrollerande funktion i förhållande till underrätterna, och endast ta upp mål till prövning om det bl.a. är så att underrätten har dömt fel eller att det finns behov av prejudikat på området. I brottmål krävs det prövningstillstånd vanligtvis för att hovrätten ska pröva en tingsrätts dom genom vilken den tilltalade dömts till böter eller har frikänts från ansvar. Prövningstillstånd får meddelas i HD endast om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen (prejudikatdispens) eller det finns synnerliga skäl till sådan prövning.

Putativt nödvärn. Putativt nödvärn är en grund för ansvarsfrihet vid brott för att personen som har begått brottet trodde att den befann sig i en nödvärnssituation, d.v.s. trodde att han var utsatt för ett angrepp från en annan människa. Jfr Nödvärn.

Påföljd. En gemensam benämning på olika straff som böter, villkorlig dom, skyddstillsyn, fängelse och överlämnande till särskild vård. Jfr Straff, Särskild rättsverkan.

Påföljdseftergift. Domstolsbeslut att påföljd inte ska utgå trots en fällande dom. Påföljdseftergift får beslutas bara om det finns alldeles speciella skäl, t.ex. att den tilltalade är mycket ung eller själv blivit allvarligt skadad vid brottet.