L - Juridisk ordlista i straffrätt

Lag. 8 kap. 2 § regeringsformen föreskriver att "enskildas personliga ställning och förhållanden inbördes" skall regleras genom lag, liksom enligt 8 kap. 3 § RF "förhållandet mellan enskilda och det allmänna som gäller åligganden för enskilda". När riksdagen har beslutat om en lag kan den bara ändras eller upphävas genom att riksdagen beslutar om en ny lag. Regeringen kan också besluta om regler som kallas förordningar. Alla lagar och förordningar publiceras i Svensk författningssamling (SFS). En del av lagstiftningen som rör Sverige beslutas gemensamt inom Europeiska unionen (EU). Jfr Förordning.

Laga förfall. Laga förfall betyder att den som t.ex. har kallats till en domstolsförhandling har en giltig ursäkt att inte komma. Exempel på laga förfall är avbrott i allmänna kommunikationer och plötslig sjukdom i vilket fall läkarintyg krävs.

Laga kraft. När tiden för överklagande har gått ut eller om den inte är överklagningsbar har en dom eller ett beslut vunnit laga kraft. Därefter kan domen alltid verkställas. Verkställighet kan ofta påbörjas även före domen har vunnit laga kraft. Jfr Rättskraft.

Lagföra. Att ställa någon till ansvar för ett brott.

Lagkonkurrens. Lagkonkurrens föreligger när flera straffbestämmelser enligt sin ordalydelse kan tillämpas på ett brottsligt beteende, men man dömer endast för ett brott. T.ex. rån betyder att gärningsmannen har stulit något genom att använda våld eller hot. Gärningsmannen kunde potentiellt kunna dömas för såväl rån som stöld samt misshandel/olaga hot. Gärningsmannen döms emellertid endast för brottet rån och de övriga brottsliga handlingarna konsumeras av det mer omfattande och grövre brottet. Jfr Brottskonkurrens, Ideell konkurrens, Reell konkurrens.

Lagprövning. En domstol eller annan myndighets möjlighet att pröva gällande lagstiftnings förenlighet med grundlagar och andra rättsordningar som kan stå över lagen. Abstrakt lagprövning innebär att en domstol tar ställning till en lags grundlagsenlighet i sig själv utan att lagen behöver ha tillämpats. Konkret lagprövning tar sikte på lagens tillämpning i ett enskilt fall. Effekten blir inte att lagen upphävs utan endast att den inte tillämpas i det enskilda fallet och vidare i liknande fall, där det första fallet kan åberopas som ett prejudikat.

Lagrådet. Lagrådets uppgift är att granska ett lagförslag när regeringen eller ett av riksdagens utskott begär det. Syftet med granskningen är bl.a. att lagförslaget inte ska stå i konflikt med andra lagar och bestämmelser. När regeringen sedan lämnar en proposition till riksdagen finns Lagrådets granskning med i propositionen. Lagrådet består huvudsakligen av domare från högre domstolar.

Legalitetsprincipen. Den legalitetsprincip som numera är förhärskande bygger på nulla poena sine lege (inget straff utan lag) och nullum crimen sine lege (inget brott utan lag), det vill säga att ingen kan dömas för en gärning som inte var straffbelagd vid den tid då brottet begicks. Detta innebär att lagar inte kan ges retroaktiv verkan. Lagen ska likaså vara tydlig och dess tillämpning förutsägbar.

Lex Maria. Det vardagliga namnet på anmälningsskyldigheten som följer av 3 kap. 5 § i patientsäkerhetslagen från 2010 som innebär att en vårdgivare har skyldighet att till Inspektionen för vård och omsorg anmäla om en patient i samband med hälso- och sjukvård drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av en allvarlig skada eller sjukdom.

Lex Pernilla. En lag från 1970 som föreskriver att alla livsmedel som erbjuds till försäljning ska vara märkta med förpackningsdag och bäst-föredatum.

Lex Sarah. Det vardagliga namnet på 14 kap. 3 § i socialtjänstlagen från 1999, som föreskriver att var och en som är verksam inom omsorger om äldre människor eller människor med funktionsnedsättning ska vaka över att dessa får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden.

Litispendens. Lis pendens (latin) är en processrättslig princip som säger att om samma sak redan håller på att prövas i ett annat mål får det ej upptagas till ny prövning. Den tilltalade inte kan stå åtalad för samma brott i två olika domstolar (45 kap. 1 § RB). Jfr Ne bis in idem.

Livstidsstraff. Ett fängelsestraff som inte är tidsbestämt och som döms ut vid särskilt allvarliga brott. I praktiken används det enbart vid mord. Den som avtjänat minst 10 år av livstidsstraffet kan från och med den 1 november 2006 ansöka om att få det omvandlat till ett tidsbestämt straff. Prövningen sker vid Örebro tingsrätt. Ett livstidsstraff omvandlat till tidsbestämt straff får aldrig understiga 18 år. Jfr Fängelse.

LOB. Lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer. En person som är så påverkad att han eller hon inte kan ta hand om sig själv, eller utgör en fara för sig själv eller andra, kan omhändertas av polisen.

LRU. Lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning. Syftet med undersökningen är att utröna om ett visst brott genomförts under inflytande av allvarlig psykisk störning, och om det finns skäl att överlämna den person som undersöks till rättspsykiatrisk vård i stället för att döma denne till fängelse.

LRV. Lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård berör den som av brottsdomstol överlämnats till sådan vård eftersom personen på grund av allvarlig psykisk störning vid den tidpunkt då brott begåtts inte kan dömas till fängelse.

LUL. Lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare behandlar hur polis, åklagare och domstolar ska handlägga ärenden där den misstänkta personen är under 21 år. För ungdomar under 18 år finns bland annat begränsningar i hur länge man får vara frihetsberövad och krav på att utredningen ska bedrivas snabbt.

LVM. Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall kompletterar socialtjänstlagen och ger möjlighet till tvångsåtgärder mot missbrukare.

LVU. Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga reglerar tvångsomhändertagande av unga människor under 18 år och i vissa fall av unga under 21. Grunderna för omhändertagande kan vara bristande hemförhållanden eller den unges egna vårdslösa beteende.

Lyckta dörrar, Stängda dörrar. När en rättegång hålls inom lyckta dörrar har allmänheten inte tillträde till den. Beslut om lyckta dörrar kan t.ex. fattas om personerna som rättegången gäller är mycket unga eller för att skydda ett brottsoffer vid en rättegång om sexualbrott.