I - Juridisk ordlista i straffrätt

ICC (straffrätt). International Criminal Court. Internationella brottmålsdomstolen.

ICCPR. United Nations International Covenant on Civil and Political Rights. Förenta nationernas konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. New York den 16 december 1966. Jfr MR, MR-kommittén.

ICTR. International Criminal Tribunal for Rwanda. Internationella tribunalen för brott mot humanitär rätt i Rwanda.

ICTY. International Criminal Tribunal for the Former Yugoslavia. Internationella tribunalen för brott mot humanitär rätt i f.d. Jugoslavien.

Id-kapning. En ny kriminalisering från 2016 vars rubricering är olovlig identitetsanvändning. Jfr Olovlig identitetsanvändning.

Ideell konkurrens. Vid typisk ideell konkurrens föreligger en enda handling, som formellt låter sig subsumeras under två eller flera straffbud. Gärningsmannen har genom en handling begått flera brott, exempelvis skjutit ett skott men skadat mer än en person. Han döms till ett gemensamt straff, varvid ett förhöjt straffmaximum enligt endera bestämmelsen kommer att gälla jämte det högsta förekommande minimum i något av straffbuden. Distinktionen mellan ideal- och realkonkurrens saknar betydelse för straffmätningen. Jfr Reell konkurrens.

Ideell skada. Skada som inte kan värderas i kronor och ören. Sveda och värk, lyte eller annat stadigvarande men samt olägenheter i övrigt till följd av en skada.

Ignorantia iuris nocet. Okunnighet om lagen skadar. Att inte veta om att någonting är brottsligt innebär inte frihet från ansvar för sitt handlande. Jfr Rättsvillfarelse.

Immunitet. Skydd som tillkommer vissa befattningshavare mot myndighetsingripande m.m. I Sverige har endast statschefen full immunitet. Begränsad immunitet har statsråd då ett statsråd kan fällas till ansvar för brott i utövningen av statsrådstjänsten endast om det därigenom "grovt har åsidosatt sin tjänsteplikt". Diplomatisk immunitet innebär att t.ex. en ackrediterad ambassadör är okränkbar i värdlandet och kan inte bli lagförd. En person med diplomatisk immunitet som missbrukar sin ställning utvisas och blir då en persona non grata och kan i princip dömas i sitt hemland.

In abstracto. I för sig, generellt sett.

In dubio. I tveksamma fall, vid tvivel.

In dubio mitius. Vid tveksamma fall det mildaste - en straffrättslig grundbult.

In dubio pro reo. I tveksamma fall till den tilltalades förmån i straffprocess.

In extensio. I full utsträckning, fullständigt.

In fraudem legis. Med avsikt att kringgå lagen.

In natura. I varor eller livsförnödenheter - ersättning för en prestation sker på annat sätt än genom pengar.

In pleno. I plenum. När Högsta domstolen enligt 3 kap. 6 § RB vid överläggning finner att rättsgrundsats avviker från tidigare antagen rättsgrundsats kan den i sin helhet avgöra frågan, vilket betecknas "in pleno".

Incest. Att ha samlag med någon som man är nära släkt med.

Indicium. Ej direkt bevis, men omständighet som gör att man kan dra slutsatsen att ett visst förhållande har förelegat.

Indirekt diskriminering. Någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder.

Indirekt uppsåt. Effekten är inte direkt eftersträvad av gärningsmannen, men denne inser att den är en nödvändig följd av hans/hennes handlande. Exempelvis att gärningsmannen spränger en båt i syfte att få försäkringsersättning. Gärningsmannen vet att människor ombord kommer att dödas, vilket inte är direkt eftersträvat, men det avhåller inte gärningsmannen från handlingen. Jfr Direkt uppsåt, Insiktsuppsåt.

Indispositiva mål. Mål i vilka parterna inte kan träffa förlikning om saken, exempelvis straffutmätningen. Jfr Dispositiva mål.

Individualprevention. Straffets funktion är att avhålla den som begått brott från vidare brottslighet.

Induktion. Motsats till deduktion. Härledning av det allmänna ur det enskilda, metod för sannolikhetsbevisning. Ett förfaringssätt att härleda slutsatser från empiriska erfarenheter. Utifrån ett antal händelser inducerar man en sannolik slutsats. Ett exempel: ”Den misstänkte har ljugit i varje förhör hittills, alltså kommer han att ljuga nästa morgon också”. En slutsats byggd på induktion kan anses ha enbart viss sannolikhetsvärde, men den borde aldrig räcka till i brottmål. Jfr Deduktion.

Inhibition. Inhibitionsbeslut (inhibera = inställa). Ett beslut av en högre instans att ett beslut av en lägre instans inte får verkställas. Inhibitionen innebär inte att beslutet upphävs.

Inre gräns (EU). Den geografiska gränsen mellan två EU-länder samt den gräns som internationella flygplatser och hamnar utgör i ett EU-land. Jfr Schengen (regelverk), Yttre gräns (EU).

Insiktsuppsåt. Gärningsmannen har handlat med insikt om att en viss effekt ska inträffa eller att en gärningsomständighet föreligger. För insiktsuppsåt räcker det med att gärningsmannen funnit gärningsområdet "praktiskt taget säkert" eller effekten "praktiskt taget oundviklig". Jfr Indirekt uppsåt.

Insolvent. Den som är på obestånd och inte kan fullgöra sina ekonomiska förpliktelser.

Interimistiskt. Tillfälligt, gälla tills vidare.

Interimistiskt avgörande. Avgörande som ska gälla tills en dom eller beslut har vunnit laga kraft eller annat förordnats.

Interimistiskt yrkande. Ett yrkande där man vill få ett beslut om vad som ska gälla fram till dess att slutligt beslut meddelas i frågan. Interimistiska yrkanden förkommer bland annat i vårdnadsmål och immaterialrättsliga mål och mål angående offentlig upphandling.

Intrång (straffrätt). Obehörigt ingrepp inkräktande på någons ensamrätt att utnyttja viss egendom eller rättighet.

Ipso facto. Genom själva sakförhållandet.

Ipso jure. I kraft av själva lagen, som följer av lagen, genom själva det rättsliga förhållandet.