B - Juridisk ordlista i straffrätt

Bagatellmål. Mål om ansvar för brott som inte har strängare straff än böter föreskrivet.

Bar gärning. Pågående, färsk gärning. En enskild person har rätt att gripa en gärningsman på bar gärning.

Barnets bästa. Det som utifrån barnets egna önskemål, vetskap och beprövad erfarenhet samt de hänsyn som måste tas i den specifika beslutssituationen bedöms vara det bästa för barnet. En grundbult inom barnrätten och vid frågor om vårdnad, boende och dylikt.

Barnpornografibrott. Brott som består i att t.ex. skildra barn i pornografisk bild, sprida sådana bilder, förmedla kontakter mellan köpare och säljare av sådana bilder eller att inneha en sådan bild av barn (16 kap. 10 a § BrB).

Bedrägeri. Att genom vilseledande förmå någon till handling eller underlåtenhet som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde eller någon som i vars ställe denne är (9 kap. 1 § BrB). Vilseledandet föranleder således en förmögenhetsöverföring, vilket kan vara genom både underlåtenhet och handling.

Bedrägligt beteende. Bedrägeribrott av lindrigare slag, när ett bedrägeri bedöms som ringa (9 kap. 2 § BrB). Även när en person nyttjar något utan att göra rätt för sig, exempelvis äter utan att betala för sig.

Befogenhet. De särskilda instruktioner som en fullmaktshavare har fått av fullmaktsgivaren och som inte framgår direkt av fullmakten. Befogenhet inskränker fullmaktshavarens behörighet. Om fullmaktshavaren går utöver sin befogenhet kan fullmaktsgivaren ändå bli bunden, men då kan även fullmaktshavaren bli ersättningsskyldig gentemot fullmaktsgivaren.

Behandling av personuppgifter. Varje åtgärd eller serie av åtgärder, vare sig det sker på automatisk väg eller inte avseende någons personuppgifter.

Behörighet. Det fullmaktshavaren får göra enligt fullmakten med bindande verkan för fullmaktsgivaren.

Belastningsregister, BR. I dagligt tal även brottsregistret eller polisregistret. Polismyndighetens (tidigare Rikspolisstyrelsens) register som bland annat innehåller information om vilka som fått påföljd för ett brott genom dom, beslut, strafföreläggande eller ordningsbot. Polis-, skatte-, tull- eller åklagarmyndighet eller allmän domstol kan begära utdrag ur registret. En enskild person har rätt att skriftligen få ta del av samtliga uppgifter ur registret om sig själv.

Beneficium. Välgärning, förmån, fördel. Den egendom som inte får utmätas eller tas i anspråk vid konkurs eller exekution, med hänsyn till gäldenärens behov.

Benådning. Nåd för en person som har blivit dömd genom dom som har vunnit laga kraft.

Beredningsbeslut. Beslut som meddelas under en myndighets handläggning av ett ärende, exempelvis i en jävsfråga.

Beslag. Föremål omhändertas av myndighet i bevissäkrande syfte eller för att säkerställa exekution. Beslag är ett tvångsmedel i brottmål och får användas oavsett om det finns en brottsmisstanke mot en viss person eller inte.

Beslut. Domstolar avkunnar domar och fattar beslut. Allt som inte är att klassa som en dom är ett beslut. Beslut rör allt utom själva frågan målet gäller, exempelvis huruvida en domare är förhindra att delta i avgörandet av frågan på grund av jäv.

Bestridande. Part hävdar att det som yrkas av motparten är oriktigt och att käromålet därför ska ogillas. Jfr Erkännande, Medgivande.

Betalningsföreläggande. Summarisk process som syftar till att fordringsägaren ska få den penningfordran som är förfallen till betalning. Ansökan görs skriftligen hos kronofogdemyndigheten.

Bevis. Omständighet som tar sikte på att utreda fakta i ett mål. Parterna förebringar bevisning för att domstolen skall få ett underlag av fakta vid bedömningen.

Bevisbörda. Den som måste bevisa att ett påstående är riktigt har bevisbördan för påståendet.

Bevismaterial. All bevisning som förebragts och upptagits i ett mål är det material som rätten har att bearbeta viss sin bevisvärdering. Principen om det bästa bevismaterialet är en processuell princip, varmed menas att man vid val mellan olika bevismedel skall välja den ”bästa”. Exempelvis skall ett vittne förhöras vid en rättegång, istället för att han avger en skriftlig vittnes berättelse.

Bevismedel. Arten av bevisning. Har att göra med hur, genom vem eller vad, bevisningen presenteras (förebringas). Vittnen är ett bevismedel, skriftliga bevis ett annat.

Bevistema. Vad som skall bevisas (styrkas) med ett visst bevismedel. Ett kontrakt (skriftligt bevis = bevismedel) skall exempelvis styrka att avtal slutits med visst innehåll. Bevistemat är då just detta att avtal slutits med innehållet X. Bevistemat är alltid ett påstående om ett sakförhållande.

Bevisuppgift. Uppgift om vilken bevisning (bevismedel och bevistema) part vill åberopa i ett mål. Sådan uppgift skall parterna lämna under förberedelsen, ibland redan i stämningsansökan.

Bevisvärde. Det värde, den betydelse, rätten anser ett visst bevis har i ett mål.

Bevisvärdering. Den verksamhet varvid rätten fastställer vilket värde de enskilda bevisen i ett mål skall ha och även vilket värde de olika bevisen skall ha i ett förhållande till varandra. Fri bevisvärdering betyder att domstolen har frihet att bestämma vilket värde som skall tillkomma bevisningen, utan att vara bundna av regler härom.

BFL, Bokföringslag. Bokföringslagen (1999:1078) reglerar vilka som är bokföringsskyldiga, hur bokföring skall läggas upp och hur den skall kunna presenteras (grundbok och huvudbok), hur bokföringen skall avslutas (till exempel årsbokslut eller årsredovisning), m.m.

Bifall. Att ett yrkande bifalles av domstolen innebär att den som framställt yrkandet får domstolen att förordna (döma) i enlighet med yrkandet. Om käranden får bifall till sin talan förpliktar domstolen svaranden att till käranden utge yrkat belopp i ett kravmål.

Bokföringsbrott. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1999:1078), döms, om rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning till följd härav inte kan i huvudsak bedömas med ledning av bokföringen, för bokföringsbrott enligt 11 kap. 5 § BrB.

Bokföringsskyldighet. Skyldighet att ha löpande bokföring, upprätta bokslut och arkivera räkenskapsmaterial. Varje näringsidkare är bokföringsskyldig.

Bolagsverket. Avgiftsfinansierad statlig myndighet som huvudsakligen hanterar registreringar av nya företag och registerändringar för befintliga företag, tar emot årsredovisningar och registrerar företagsinteckningar.

Bona fides. God tro, efter bästa förstånd och samvete, på tro och heder.

Bonus pater familias. Den gode familjefadern. Att vara som en bonus pater familias är att handla med den omsorg som situationen kräver, då kan man inte anses som vårdslös och dylikt.

Borgenär. Fordringsägare, den som har ett anspråk på gäldenären.

Borgenärssammanträde. Sammanträde där borgenärerna ska bestämma om en företagsrekonstruktion ska fortsätta.

Borgenärsskyddsregler. Regler som anger att det alltid ska finnas en viss marginal mellan ett aktiebolags tillgångar och skulder.

BrB, Brottsbalk. Brottsbalkens (1962:700) första avdelning innehåller allmänna bestämmelser. Den andra, som har rubriken Om brotten, innehåller en uppräkning av de olika brotten, en så kallad brottskatalog. Den tredje, som fått rubriken Om påföljderna, innehåller en uppräkning av de påföljder, i dagligt tal straff, som kan följa när brott är bevisat och lagföring skett i domstol. Dessa är böter och fängelse samt villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård. Den innehåller även riktlinjer för vad som är försvårande omständigheter respektive förmildrande omständigheter samt regler om när påföljd bortfaller. Här finner man även regler om förverkande av egendom, företagsbot och övervakningsnämnder. Utöver brottsbalken finns flera andra strafflagar, som till exempel narkotikastrafflagen och miljöbalken.

Brott. Gärning som kan ge straff och som begås uppsåtligen om ingenting annat är föreskrivet.

Brott av krigsmän. Brott mot staten av krigsmän under krigstid, exempelvis lydnadsbrott och samröre med fienden (21 kap. BrB).

Brott mot allmän ordning. Brott som innebär ett hot mot ordningen och säkerheten i samhället eller som på annat sätt är kränkande för medborgarna (16 kap. BrB).

Brott mot allmän verksamhet m.m. Brott som innebär ingripande mot tjänsteutövning och liknande (17 kap. BrB).

Brott mot allmänheten. Brott som riktar sig mot vem som helst, en obestämd krets.

Brott mot borgenärer. Brott av gäldenär mot borgenär. Jfr Oredlighet mot borgenär.

Brott mot enskild. Brott som innebär att en enskild person kränks.

Brott mot familj. Brott mot person genom gärningar som tvegifte, egenmäktighet med barn m.fl. (7 kap. BrB).

Brott mot frihet och frid. Brott mot person genom gärningar som människorov, människohandel, grov fridskränkning m.fl. (4 kap. BrB).

Brott mot liv och hälsa. Brott mot person genom gärningar som mord, misshandel m.fl. (3 kap. BrB).

Brott mot medborgerlig frihet. Att genom olaga våld eller hot påverka den allmänna åsiktsbildningen så att yttrande-, församlings- eller föreningsfriheten sätts i fara (18 kap. 5 § BrB).

Brott mot mänskligheten. Medvetna kränkningar mot civilbefolkningen, såsom mord, utrotning, tortyr, våldtäkt, förslavning o.s.v. när de begås som en del i ett vidsträckt eller systematiskt angrepp riktat mot civilbefolkning. Kodifiering av brott mot mänskligheten skedde då segrarmakterna i andra världskriget antog stadgan för Nürnbergrättegångarna 1945. Svenska bestämmelser finns i lagen (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Jfr Folkmord, ICC (straffrätt), ICTR, ICTY, Krigsförbrytelse. 

Brott mot person. Till exempel mord, misshandel, ofredande och sexualbrott.

Brott mot staten. Brott som kränker ett statligt intresse.

Brott mot Sveriges säkerhet. Brott mot rikes yttre säkerhet, ofta med utländskt bistånd, såsom högförräderi, krigsanstiftan och spioneri (19 kap. BrB).

Brottmål. Ett mål där en person ställs till ansvar för ett brott.

Brottsbeskrivning. Den beskrivning av en brottslig handling som finns i ett lagrum.

Brottsförebyggande rådet, BRÅ. Statlig myndighet med uppgift att följa och analysera brottsutvecklingen, stödja det kriminalpolitiska utvecklingsarbetet m.m.

Brottskatalogen. Brottsbeskrivningarna i brottsbalken.

Brottskonkurrens. Brottskonkurrens föreligger när någon samtidigt ska dömas för flera brott. Olikartad brottskonkurrens föreligger då någon vid ett och samma tillfälle skall dömas för olika brottstyper, t.ex. för mord och stöld. Likartad brottskonkurrens uppstår då någon skall dömas för samma brottstyp mer än en gång, t.ex. för 20 stöld. Ett gemensamt straff med förhöjt straffmaximum skall utdömas för de olika brotten då de hanteras vid en gemensam rättegång. Jfr Gemensamt straff.

Brottsmisstanke. Åklagaren fattar beslut i varje enskild misstanke om brott. Det genomsnittliga antalet brottsmisstankar per misstänkt person är 2,1 st.

Brottsofferavgift. Avgift som gärningsmannen i domen åläggs att betala om fängelse ingår i straffskalan för brottet (eller för något av de begångna brotten).

Brottsofferfonden. Fond vars medel får användas för verksamhet som gagnar brottsoffer. Fondens medel kommer från brottsofferavgifter.

Brottsoffermyndigheten. Myndighet med uppgift att främja brottsoffers rättigheter, behov och intressen.

Brottspåföljd. Straff och andra påföljder för brott.

Brottsrubricering. Straffrättsligt namn på viss gärning, exempelvis mord, rån o.s.v.

Bulvan. En person, bulvanen, handlar i eget namn för en huvudmans räkning. Huvudmannen vill av olika anledningar inte synas i transaktionen.

Bulvanförhållande. Någon (bulvanen) framstår utåt som ägare av viss egendom eller innehavare av viss rättighet, men denne innehar egendomen eller rättigheten huvudsakligen för annans (huvudmannens) räkning. Lag (1985:277) om vissa bulvanförhållanden.

Böter. Det finns tre former av böter: dagsböter, penningböter och normerade böter. Påföljd som innebär att gärningsmannen ska betala pengar till staten. Böter bestäms i pengar, till exempel penningböter 800 kr, eller som dagsböter. Vid dagsböter anges två tal, till exempel 40 dagsböter á 50 kr (det vill säga 2 000 kr). Det första talet visar hur allvarligt domstolen bedömt brottet och det senare talet bestäms beroende på den tilltalades ekonomi. Normerade böter bestäms enligt en särskild beräkningsgrund och används mycket sällan. Ordningsbot är en typ av penningbot som får utfärdas av polis eller tulltjänsteman i enklare fall, t.ex. vid trafikbrott. Jfr Företagsbot.

Bötesförvandling. Obetalade böter förvandlas efter utmätningen till fängelse på talan av åklagare. Fängelsestraffet blir då mellan 14 dagar och 3 månader långt. En förutsättning är att den bötfällde har underlåtit att betala böterna av tredska eller att förvandlingen är påkallad från allmän synpunkt.